Sjukskriven

Så var man sjukskriven igen då. För tredje gången på två år är jag alltså sjukskriven för utmattningsdepression. 

Kan inte låta bli att känna mig som ett misslyckande. Blir besviken och arg. Också väldigt tråkigt att bli sjukskriven under sin föräldraledighet, var ju inte det här jag såg framför mig när jag tänkte på våren 2022 och min föräldraledighet. 

Men det känns också skönt. Jag är "bara" sjukskriven på 50 % så jag tror det kommer ge mig en chans till återhämtning de dagar Niclas är föräldraledig så att jag de övriga dagarna kan vara tillräckligt pigg för att ta hand om mina små hjärtan. 

Jag är så otroligt trött på att vara trött. Allt jag vill är att känna mig pigg, glad och frisk. Att inte behöva välja mellan om jag ska dammsuga huset eller handla en dag, för att jag aldrig skulle orka göra båda sakerna. 
Att behöva säga till min 3-åring att jag är sjuk och behöver vila mycket, istället för att leka med honom, känns hemskt. 
Jag känner mig också i vägen som är sjukskriven. Som att jag vill be om ursäkt för det. Förlåt att jag inte klarade det den här gången  heller. Får dåligt samvete gentemot barnen, min sambo, ja alla. Men jag vet också att det inte är sant. Jag är inte misslyckad. Och det viktigaste av allt, jag vet att jag en dag kommer må så mycket bättre. Det kommer inte alltid vara så här. Är helt övertygad om att jag kommer läka från detta och komma ur detta så mycket starkare, klokare och framför allt mer snäll mot mig själv. 

Kärlek, L 

Kommentera här: