Stressfria mornar

Finns det något som heter stressfria mornar när man har barn? Inte i det här hushållet i alla fall. På riktigt, jag förstår inte hur det alltid kan bli så stressigt och bråttom VARJE dag. Jag som ändå går upp i god tid, väcker barnen så att de ska hinna vakna till, äta frukost etc, lägger fram kläder dagen före osv. Ändå händer det alltid något som gör att hela tidsschemat ruckas och så står man ändå där till slut och ropar åt sin son att han inte ska stoppa sina ben i overallens ärmar medan den minsta tar ett krampaktigt tag om ens hår för att man absolut inte får röra sig mer än en decimeter från henne. Varje morgon vaknar jag med intentionen att vara den där lugna, pedagogiska, kärleksfulla mamman för att dagen ska börja så fint som möjligt. Det brukar hålla i sisådär en timme ungefär? Sen hör jag mig själv höja rösten, muta/hota och bli irriterad. Så blir jag arg på mig själv för att jag inte kan hålla mig lugn och det dåliga samvetet är ett faktum när man skrikit åt sin son att han aldrig lyssnar. Men seriöst, hur svårt ska det vara att bara klä på sig sina kläder? Varför måste det vara en fajt V A R J E dag? Tänker att det säkert hör till när man är tre år att inte vilja klä på sig och det finns säkert en massa über pedagogiska tips där ute om att leka klädkurragömma osv. Men ärligt talat - jag orkar inte alltid göra allt till en lek. Bara klä på dig. Jaja. Vi kom iväg till slut och var bara fem minuter försenade till förskolan imorse. Det måste ju ändå räknas som en vinst. Nu ligger jag här i soffan under min tyngdfilt och vilar. Andas och bara är medan Tedde är på förskolan och Lova sover sitt förmiddagspass ute i vagnen. Alldeles strax ska jag ha ett möte med min livscoach och det ser jag som vanligt så mycket fram emot. Ha en fin dag. Kram 💕
1 Hanna Karlsson:

skriven

Idag fick jag just en sådan morgon, stressfri. Det minsta barnet var färdigklädd halv åtta, hade ätit frukost och kunde i lugn och ro borsta och fixa ordning sitt hår (hon är 10 år). Sedan kunde hon utan stress knalla iväg till skolan. Men dessa morgnar är snarare undantagen än regeln. Mest är det kaosartade morgnar med mycket tjat. Och jag känner mig alltid som världens sämsta mamma för att jag inte kan vara pedagogisk och lugn. Önskar mig det tålamod som jag har i min yrkesroll. Där är det inte mycket som kan rubba mina cirklar....

Svar: Wow vad skönt med en lugn morgon, skönt att höra att det faktiskt kan bli så ibland 😅 Också skönt att höra att man inte är ensam om att ha kaosartade mornar, tack för din kommentar! 😊
Linda

Kommentera här: